Årskrönika 2021

Kvinnor och barns rättigheter har mött både med- och motgångar under 2021. Sveriges första kvinnliga statsminister har (äntligen!) tillträtt, men pandemin har fortsatt förstärka isoleringen av kvinnor som lever med män som slår, kränker och kontrollerar. I våras chockades hela Sverige när fem kvinnor mördades på tre veckor. En av de mördade kvinnorna var 18-åriga Elin. Hennes mördare dömdes nyligen till 16 års fängelse samt 60 000 kronor i skadestånd till var och en av Elins familjemedlemmar, men varken fängelse eller pengar kan ersätta Elins liv. Varje femicid (mord där en kvinna dödas för att hon är kvinna) innebär ett allvarligt misslyckande för samhällets jämställdhetsarbete. Sverige måste bli bättre på att förhindra dödligt våld mot kvinnor, och förstärka det våldsförebyggande arbetet. Det är dags för Sverige att lyfta blicken och sluta betrakta skydd och omplacering av kvinnor och barn som den enda lösningen på mäns våld mot kvinnor, och börja jobba hårdare för det vi vet minskar kvinnors utsatthet; politisk, ekonomisk, kulturell och social jämställdhet mellan könen.

Under året har vi sett hur kvinnor blivit fråntagna sina rättigheter på flera håll i världen, exempelvis har aborträtten decimerats i USA och i tillintetgjorts i Polen, och talibanerna tog makten i Afghanistan och fråntog bland annat kvinnor rätten att röra sig fritt. Alla dessa inskränkningar har dock mötts av ett kraftigt motstånd. Tusentals kvinnor har demonstrerat, protesterat våldsamt och fredligt, spridit information och organiserat sig mot det intensifierade förtrycket. Kvinnors motstånd är kraftfullt, och leder till radikal samhällsförändring. I Sverige har vi sett hur kvinnors enträgna arbete för kvinnor och barns rättigheter fortsatt bidra till förändring det gångna året, bland annat genom införandet av barnfridsbrottet. Sedan dess införande den 1 juli har lagen genererat över 3000 anmälningar och ett 60-tal domar fallit. Äntligen erkänns barn som brottsoffer när pappa slår och hotar mamma, någonting kvinnojoursrörelsen uppmärksammat i decennier! Under 2022 skärps även straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps och ett utvidgat kontaktförbud kommer kunna förenas med elektronisk fotboja. Dessa åtgärder signalerar att brott mot kvinnor i nära relationer är allvarliga, och att den som utför brotten förtjänar ett kännbart straff. Dock råder skärpta straff inte bot på ursprungsproblemet, även om de behandlar symptomen. Vi behöver fortsätta kämpa för kvinnors rättigheter till ett självständigt liv fritt från våld och förtryck – jämställdhet är en förutsättning för kvinnofrid!

I år har vi firat vårt 40-årsjubileum, en milstolpe som vi längtar efter att kunna fira ordentligt så fort pandemin tillåter. I 40 år har vi kämpat mot mäns våld mot kvinnor och barn, mot våld i nära relationer. Under 2021 har vi åter igen sett att fler våldsutsatta kvinnor och deras anhöriga söker stöd hos oss, och trots att pandemin har försvårat det utåtriktade arbetet har vi hållit ett 40-tal föreläsningar fysiskt och digitalt. Vi har också fortsatt utveckla vårt arbete med digitala sändningar, och har under året livesänt föreläsningar, frågestunder och konferenser om ekonomiskt våld, dödligt våld mot kvinnor, våld i kvinnors samkönade relationer och om vår verksamhet. Vi har även tagit ett stort steg för att utveckla vår juridiska verksamhet genom att starta Uppsala Juridikjour AB, en juristbyrå med unik kompetens från kvinnojoursrörelsen. Vi har kämpat för kvinnor och barns rättigheter i 40 år, och vi tänker inte sluta än. I stället arbetar vi ständigt för att förbättra och utveckla vårt arbete, för att fortsätta skriva kvinnopolitisk historia!