Att vara särskilt utsatt

Kvinnor är utsatta för våld i nära relation i betydligt större utsträckning än män. Om en person är kvinna och utöver det tillhör någon av de grupper i samhället som är särskilt utsatta befinner hon sig i dubbel utsatthet. Nedanstående grupper har identifierats som särskilt utsatta utifrån kriterierna osynlighet, beroende och sårbarhet. Med osynlighet menas att en persons kontakt med omvärlden är begränsad till ett fåtal personer. Med beroende avses att en person är beroende av ett antal personer i sin omgivning, exempelvis på grund av behov av omvårdnad. En persons sårbarhet kan variera men till exempel vara att en person är fysiskt oförmögen att försvara sig, att en person saknar kunskap om sina rättigheter eller att en person inte har möjlighet att uttrycka sig.

Våld mot personer som tillhör särskilt utsatta grupper ser i många fall likadant ut som våld mot personer som inte tillhör någon av dessa grupper. Det finns dock vissa saker som är viktiga att känna till när det gäller våld mot en person som tillhör en särskilt utsatt grupp.

HBTQ-personer – När det gäller våld mot HBTQ-personer kan våldet innehålla hot om att avslöja partnerns sexuella läggning för till exempel arbetsplatsen eller till familj och vänner.

Yngre kvinnor – Yngre kvinnor eller tjejer som utsätts för våld kan sakna kunskap om vad som är rätt och fel och dessutom sakna förmåga att kunna uttrycka vad de upplever.

Äldre kvinnor – Äldre kvinnor som lever i relationer som innehåller våld kan ha socialiserats till att inte prata om det som sker i hemmet. Det kan också finnas föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld, och framför allt inte för sexuellt våld. Det finns en risk för att kvinnorna inte blir trodda på när de söker hjälp.

Kvinnor med funktionsnedsättning – Våldet kan riktas mot funktionsnedsättningen, exempelvis att en person kräver sex i utbyte mot medicin eller att en person flyttar saker hemma hos en synskadad person. Kvinnor med funktionsnedsättning kan dessutom sakna kunskap om sina rättigheter och ha svårigheter med att uttrycka sig.

Kvinnor med utländsk bakgrund – Diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på socialt nätverk kan försvåra för kvinnor med utländsk bakgrund att söka hjälp.

Kvinnor med missbruksproblematik – Missbruket kan leda till bl.a. hälsoproblem, ekonomiska problem, kriminalitet och bostadslöshet. De kvinnor som söker hjälp när de har utsatts för våld riskerar att bli negativt bemötta och kan känna en stark misstro mot myndigheter.